HUGGORM
På båda sidor av brofästet, på landsidan men framförallt på ösidan av Valdemarsön har vi huggorm. Huggormar är fridlysta. Här på Valdemarsön har de funnits och levt i generationer, vid brofästet, sedan början av 1960-talet.
Just nu, sommaren 2021, tror vi att det finns tre ormar.
Ormarna undviker människor och försvarar sig bara när de känner sig hotade. Men det är alltid bra att vara extra försiktig och hålla uppsikt där man vet att det finns ormar.
Huggormar är del av den biologiska mångfalden och de bidrar bland annat med att hålla Valdemarsöns åkersork-population i balans. Det är vi glada över för det finns ingen bättre, eller mer naturlig väg än naturens egen gång. Det många inte vet är att sorkar är rena rama fästingmagneter. Därför är det ett bra tecken om det finns orm där det också finns många sorkar.
Huggorm (Vipera berus) är en art inom familjen huggormar, som delas in i tre underarter. Huggorm är Skandinaviens enda vilda giftorm. Huggormen är fridlyst.
HUGGORMAR UNDVIKER KATTER, HUNDAR OCH MÄNNISKOR
När det är vår vaknar huggormen från sin vintervila och då är de slöa och lite nyvakna. Det kan leda till konfrontationer, huggormen är helt enkelt inte så alert. På våren kan människorna hjälpa ormen genom att själva vara vaksamma.
SÅ HÄR SER HUGGORMEN UT
De flesta är 60 cm långa, hannarna är något mindre än honorna. Enstaka gamlingar kan vara så långa som 1 m. Huggormens pupill är svart och vertikal, likt kattens, till skillnad från snokens runda. Området runt pupillen varierar från rödfärgad till bärnstensliknande.
Svarta snokar och helsvarta huggormar är mycket lika varandra men går i fält att skilja genom att studera huvudet. Snokar har oftast en gul fläck på varje sida av huvudet vilket huggormen saknar.
Färgen på snokens fläckar kan variera från gul till vit och vissa svarta snokar saknar nackfläckar. Huvudplåtarna skiljer sig också åt på de båda arterna. Huggormen har tre större huvudplåtar medan snoken har fyra par och en oparig plåt. Huggormens huvud är även matt till skillnad från snokens glansiga.
LÄS MER OCH KÄLLA: https://sv.wikipedia.org/wiki/Huggorm
HUGGORMAR TRIVS I VÄRME OCH NÄRA FÖDA
När det är varmt vill huggormen lufta sig, gärna sola eller söka skugga i högt gräs – precis som vi människor fastän vi oftast inte sitter i gräset utan under ett parasoll.
Sol och värme, vi gillar helt enkelt samma väder – människor och ormar.
Efter att huggormen solat, värmt upp sig, vaknat (period om 3-4 veckor) och hannarna ömsat skinn, parar de sig varpå de vandrar till sina egentliga näringsrevir. I reviren lever de egentligen ensamma. Huggormar är skickliga klättrare och simmare.
HUR GAMMAL BLIR HUGGORMEN
Huggormar blir könsmogna vid ungefär fyra års ålder och de kan bli omkring 20 år gamla.
HUR MÅNGA UNGAR FÅR HUGGORMEN
I slutet av juli och till början av september får huggormarna sina ungar. Ungarna är 12-23 centimeter långa och kallas ibland för äspingar.
Med äsping kan även menas en huggorm med rödbrun grundfärg, i regel honor. NB Äsping, i betydelsen rödbrun huggorm, klassificerades av Linné som en egen art.
VAD ÄTER HUGGORMEN
En huggorm är allätare. De livnär sig på insekter och smådjur. Sorkar är en favorit-rätt, både åker- och ängssork. Sorkarna sprider fästingar så det är bra att ormarna håller populationen av sorkar i balans. Huggormen börjar först äta efter parningstiden april/maj.
ORMARNAS GIFT (TOXIN)
Ormarnas gift är en blandning av enzymer med två funktioner:
1) att döda bytet
2) underlätta spjälkningen av maten som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur som åkersork.
För vuxna är huggormsbett sällan livshotande, även om det har hänt att människor dött efter huggormsbett – då vanligen på grund av överkänslighet (anafylaktisk chock/allergichock).
GETINGSTICK ÄR FARLIGARE ÄN ORMBETT
Dödligheten efter ett ormbett är 1 till 2 promille, vilket innebär att ungefär en person dör vart tionde år. Som jämförelse dör två till tre personer varje år av bi- och getingstick. Ungefär 200 personer per år söker läkarhjälp för huggormsbett i Sverige.
Läs mer: https://sv.wikipedia.org/wiki/Huggorm
HUGGORMSBETT
Gör ont! Ett bett visar sig oftast som en blåaktig svullnad. Man kan se bettet som två prickar på huden med några millimeters mellanrum.
Knappt hälften av alla som blir bitna av en huggorm får en reaktion. Anledningen är om ormen sprutar in ett gift. Men det beror också på var på kroppen man blir biten. Reaktionen är också avhängig åldern på ormen och hur länge sedan den högg dessförinnan. En lindrig reaktion är en svullnad, kraftigare reaktioner är andningsbesvär, diarré och kräkning. Barn, äldre och gravida är särskilt känsliga.
RING ALLTID GIFTINFORMATIONSCENTRALEN, 112 eller 010-456 67.
ÅK TILL SJUKHUS – be någon köra eller ring 112.
GÖR SÅ HÖR OM DU BLIVIT BITEN
- Var stilla och vila eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
- Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt.
- Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta svullnar upp.
- Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller dra åt ett skärp eller liknande runt den ormbitna kroppsdelen. Det kan förvärra förloppet.
OM DIN HUND ELLER KATT BLIR BITEN
Försök bära djuret för att undvika giftet från att spridas. Eller håll djuret stilla. Ring veterinär. Ett bett i en tass är mer allvarligt än i nosen.
FÖRBUD ATT AVLIVA HUGGORM ENLIGT MILJÖBALKEN
Alla svenska ormar är fridlysta. Enligt miljöbalken är det förbjudet att inom landet döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar av alla svenska ormarter.
Undantag finns och i vissa fall får ormar flyttas.
Vi kan konstatera att ön har huggorm som hyresgäster vid brofästet. Vi vill verka för samförstånd och ömsesidig respekt mellan djur och människor och vi hoppas att den här informationen kan vara till hjälp.
Styrelsen, juni 2021